KIKO TA PASANDO

E uniko kaminda ku bo ta haña tur informashon kompletamente gratis. Klik anto lesa. Manda tur loke bo ke pa wordu publika i invitashon pa kubri rueda di prensa na e Email: kikotapasando@outlook.com

KIKO TA PASANDO
GOBIERNU

CAft: “Fortalesé kòntròl riba partisipashonnan gubernamental” / CAft: “Versterk grip op overheidsdeelnemingen”

CAft: “Fortalesé kòntròl riba partisipashonnan gubernamental”

 

Oranjestad – Kolegio di supervishon finansiero di Aruba (CAft) ta konsiderá ku e intenshon di Aruba pa bira e promé pais den parti karibense di Reino ku ta introdusí polítika kla pa benefisiá maneho di partisipashonnan gubernamental i dividèntnan, ta positivo. E polítika aki, huntu ku un kódigo di kondukta nobo pa bon gobernashon (corporate governance code) por yuda Aruba pa rekonosé riesgonan finansiero serka kompanianan estatal den un fase mas trempan, i pa saka mas resultado i rendimentu sosial di e kompanianan aki. Konsiderando eksperensianan anterior, den e marko aki CAft ta enfatisá e nesesidat pa efektivamente implementá e polítika aki, i apliká esaki den práktika.

 

Polítika di partisipashonnan

Kompanianan den kua gobièrnu tin partisipashon, ta importante pa e pais, pero nan tambe ta trese riesgonan finansiero. CAft a presensiá vários ehèmpel di esaki. Serka Aruba Wastewater Sustainable Solutions (AWSS) tabata tin intenshon pa kontratá fiansanan innesesariamente karu, serka Utilities a empleá dividèntnan sin aprobashon di e akshonista, i e finansiamentu i destaho di algun proyekto grandi serka Refineria di Aruba (RdA) a tuma lugá ku kondishonnan desfaborabel. Den kaso di e fiansanan serka AWSS a intervení na tempu, entre otro riba konseho di CAft. P’esei ta importante pa distribuí e ròlnan adekuadamente; Minister di Finansa ta fungi komo propietario na nòmber di Gobièrnu, e sobrá Ministernan ta duna enkargo, i e kompanianan ta ehekutá esakinan. Di e manera aki ta laga kla ken ta responsabel pa kiko.

 

Aruba ta den proseso di implementá polítika pa e partisipashonnan aki, ku reglanan pa pagonan di dividènt. Banda di esaki, ta traha riba un lei pa bon gobernashon pa medio di e Ordenansa Nashonal Corporate Governance. E markonan aki ta un base fuerte pa mihó maneho di kompanianan estatal, kon tal ku ta implementá esakinan, i ta kumpli ku nan konsistentemente.

 

Banda di atenshon pa partisipashonnan gubernamental, CAft ta bolbe pidi atenshon spesífiko pa e situashon di Dr. Horacio Oduber Hospital Aruba (HoH), pasobra e gastunan korespondiente na esaki ta kargá pa Gobièrnu, miéntras Gobièrnu no por intervení komo propietario ni akshonista. Akinan tin riesgonan finansiero konsiderabel, i CAft ta urgi Gobièrnu pa yega na un solushon ku hospital i e propietario. 

 

Proyekto di Lei di Reino Finansa Gubernamental Sostenibel Aruba (RHOFA)

Ku RHOFA, Aruba ta enfrentá un eskoho importante. RHOFA i e ordenansa nashonal korespondiente ta ofresé un marko di referensia pa supervishon finansiero, i nan ta generá benefisionan di interes pa Aruba. Ku RHOFA, por refinansiá fiansanan kontratá den eksterior mas barata serka Hulanda, i Aruba por registrá pa fiansanan nobo serka Hulanda pa finansiá invershonnan. Esaki por duna Aruba un benefisio di interes ku ta asendé te AWG 60 mion pa aña. Esaki ta mas ku AWG 500 pa kada arubiano.

Maneho finansiero

CAft ta apresiá e progreso ku Aruba ta hasi respekto di resolushon di e retrasonan den e kuentanan anual. Algemene Rekenkamer Aruba a risibí tur kuenta anual te ku 2024. E informenan tokante di e implementashon di maneho tambe a keda aktualisá. Awor ku a resolvé e retraso, mester kuminsá traha pa oumentá e kalidat di e informenan. Akinan Aruba ta enfrentá retonan konsiderabel.

 

Riba 26 i 27 di febrüari, CAft a bishitá Aruba. Durante e bishita aki, CAft a papia ku Gobernador, Ministernan di Finansa, Asuntunan Ekonómiko, Hustisia, Integrashon i Transporte Públiko, ku Konseho di Minister, Parlamento di Aruba, Algemene Rekenkamer Aruba i kompanianan manera Utilities i Refineria di Aruba.


 

CAft: “Versterk grip op overheidsdeelnemingen”

 

Oranjestad – Het College Aruba financieel toezicht (CAft) is positief over het plan van Aruba om als eerste land binnen het Caribische deel van het Koninkrijk een duidelijk beleid in te voeren ten behoeve van het beheer van overheidsdeelnemingen en dividenden. Dit beleid, samen met een nieuwe gedragscode voor goed bestuur (corporate governance code), kan Aruba helpen om financiële risico’s bij staatsbedrijven eerder te herkennen en meer resultaat en maatschappelijk rendement uit deze bedrijven te halen. Het CAft benadrukt, gezien ervaringen uit het verleden, daarbij de noodzaak dit beleid daadwerkelijk wordt geïmplementeerd en in de praktijk wordt toegepast.

 

Deelnemingenbeleid

Bedrijven waarin de overheid een belang heeft zijn belangrijk voor het land, maar ze brengen ook financiële risico’s met zich mee. Daar heeft het CAft verschillende voorbeelden van gezien. Bij Aruba Wastewater Sustainable Solutions (AWSS) was men voornemens om onnodig dure leningen aan te trekken, bij Utilities werden dividenden ingezet zonder instemming van de aandeelhouder en de financiering en aanbesteding van enkele grote projecten bij Refineria di Aruba (RdA) vonden plaats tegen ongunstige voorwaarden. In het geval van de leningen bij AWSS werd, mede op advies van het CAft tijdig ingegrepen. Daarom is het belangrijk dat de rollen goed worden verdeeld: de minister van Financiën fungeert namens de overheid als eigenaar, de andere ministers geven opdrachten, en de bedrijven voeren deze uit. Zo is duidelijk wie waarvoor verantwoordelijk is.

 

Aruba is bezig met de implementatie van beleid voor deze deelnemingen, met regels voor het uitkeren van dividend. Daarnaast wordt gewerkt aan een wet over goed bestuur middels de Landsverordening corporate governance. Deze kaders vormen een sterke basis om de staatsbedrijven beter aan te sturen, mits deze worden ingevoerd en consequent nageleefd.

 

Naast aandacht voor de overheidsdeelnemingen vraagt het CAft opnieuw en specifiek aandacht voor de situatie rondom het Dr. Horacio Oduber Hospital Aruba (HoH), de kosten daarvan komen immers ook voor rekening van de overheid terwijl de overheid daar niet als eigenaar of aandeelhouder kan bijsturen. Hier spelen grote financiële risico’s waarbij het CAft de regering oproept om tot een oplossing te komen met het ziekenhuis en de eigenaar. 

 

Rijkswetsvoorstel Houdbare Overheidsfinanciën Aruba (RHOFA)

Aruba staat met de RHOFA voor een belangrijke keuze. De RHOFA en de bijbehorende landsverordening bieden een kader voor financieel toezicht en leveren rentevoordelen op voor Aruba. Met de RHOFA kunnen buitenlandse leningen goedkoper geherfinancierd worden bij Nederland en kan Aruba zich inschrijven voor nieuwe leningen bij Nederland om investeringen te financieren. Dat kan Aruba een rentevoordeel opleveren, oplopend tot AWG 60 miljoen per jaar. Dat is meer dan AWG 500 per Arubaan.

 

Financieel beheer

Het CAft verwelkomt de voortgang die Aruba boekt met het inhalen van achterstanden in de jaarrekeningen. De Algemene Rekenkamer Aruba heeft nu alle jaarrekeningen tot en met 2024 ontvangen. Ook de rapportages over de uitvoering van beleid zijn weer actueel. Nu de achterstand is ingelopen, moet werk gemaakt worden om de kwaliteit van de rapportages te verhogen. Hier liggen voor Aruba nog grote uitdagingen.

 

Op 26 en 27 februari bracht het CAft een bezoek aan Aruba. Tijdens dit bezoek sprak het CAft met de Gouverneur, de ministers van Financiën, Economische Zaken, Justitie, Integratie en Openbaar Vervoer, met de ministerraad, de Staten van Aruba, de Algemene Rekenkamer Aruba en bedrijven zoals Utilities en Refineria di Aruba.

Share this page to Telegram
639114718427035"
639114718427035"