𝐋𝐢𝐛𝐞𝐫𝐭𝐲 𝐂𝐚𝐫𝐢𝐛𝐛𝐞𝐚𝐧 𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐞𝐫𝐢𝐚𝐥 𝐋𝐞𝐚𝐝𝐞𝐫𝐬𝐡𝐢𝐩 𝐃𝐢𝐚𝐥𝐨𝐠𝐮𝐞, 𝐂𝐀𝐍𝐓𝐎 𝟐𝟎𝟐𝟔
𝐋𝐢𝐛𝐞𝐫𝐭𝐲 𝐂𝐚𝐫𝐢𝐛𝐛𝐞𝐚𝐧 𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐞𝐫𝐢𝐚𝐥 𝐋𝐞𝐚𝐝𝐞𝐫𝐬𝐡𝐢𝐩 𝐃𝐢𝐚𝐥𝐨𝐠𝐮𝐞, 𝐂𝐀𝐍𝐓𝐎 𝟐𝟎𝟐𝟔
E di dos dia di CANTO 2026 Minister Charles Cooper a partisipá na e Liberty Caribbean Ministerial Leadership Dialogue & Networking Breakfast.
Durante e enkuentro, a realisá un enkuesta interaktivo tokante e retonan mas importante den sektor di telekomunikashon den karibe. Un di e tópikonan ku a risibí mas atenshon tabata e diferensianan entre e kuadronan regulatorio di e paisnan Karibense, ku por forma un opstákulo pa kolaborashon regional i interkonektividat.
Minister Cooper a rekonosé e reto akí i a enfatisá:
For di e perspektiva ei, e minister a hasi un yamada pa mihó interkonektividat entre e paisnan Karibense i pa servisio di telekomunikashon ku ta mas aksesibel pa tur siudadano den nos region.
Segun minister Cooper, diferensianan den legislashon i regulashon no mester forma bareranan innesesario. Mas koordinashon regional por yuda nos krea un Karibe ku ta mihó konektá, mas aksesibel i prepará pa futuro
𝐇𝐞𝐚𝐝𝐥𝐢𝐧𝐞 𝐒𝐩𝐨𝐧𝐬𝐨𝐫 𝐊𝐞𝐲𝐧𝐨𝐭𝐞 𝐀𝐝𝐝𝐫𝐞𝐬𝐬 𝐂𝐀𝐍𝐓𝐎 𝟐𝟎𝟐𝟔
Durante di dos dia di e 41st CANTO Annual Conference & Trade Exhibition, Inge Smidts, CEO di Liberty Caribbean, a presentá e Headline Sponsor Keynote Address.
Smidts a enfatisá ku karibe ta den un periodo di transformashon digital i teknológiko rápido. Aunke nos region a logra progresa den konektividat, ainda tin retonan den infrastruktura, invershon, regulashon i introdukshon di teknologianan nobo.
Segun Smidts, niun pais ni empresa por realisá e transformashon akí su so. Gobièrnunan, reguladónan, proveedónan di telekomunikashon, empresanan di teknologia i empresarionan mester traha mas intensivamente huntu.
Tambe ela resaltá e importansia di invertí den abilidatnan digital i prepará e siguiente generashon pa un ekonomia impulsá pa teknologia.
E mensahe sentral tabata kla: kolaborashon regional, inovashon i un klima regulatorio favorabel ta esensial pa konvertí konektividat den kresementu ekonómiko pa Karibe.
𝐌𝐢𝐧𝐢𝐬𝐭𝐞𝐫 𝐂𝐨𝐨𝐩𝐞𝐫 𝐡𝐮𝐧𝐭𝐮 𝐤𝐮 𝐑𝐀𝐂 𝐚́ 𝐬𝐢𝐧𝐭𝐚 𝐤𝐮 𝐒𝐭𝐚𝐫𝐥𝐢𝐧𝐤
Minister Charles Cooper i su delegashon, huntu ku direktor RAC Curt Belfor komo reguladó, a reuní ku representantenan di Starlink Sra Rebecca Hunter ku ta “market access & development director” di e kompania SpaceX pa papia tokante finalisashon di e proseso di pèrmit pa Kòrsou.
E proseso ta den su último fase. Despues ku e prosedura formal keda kompletá i e desishon final lo keda firmá i RAC por sigui ku ehekushon. Starlink a indiká ku, despues di risibí e pèrmit definitivo, nan por bira operashonal na Kòrsou denter di algun siman i, segun expectativa, den un máximo di 30 dia.
Durante e reunion, Minister Cooper a enfatisá ku tur kompanía ku ta operá na Kòrsou mester kumpli ku nos lei i obligashonnan lokal. Esaki ta inkluí pago di impuesto, derecho di importashon, kompensashonnan regulatorio i e rekisitonan legal relashoná ku intersepshon legítimo.
Tambe a papia tokante e oportunidatnan ku Starlink por trese pa Kòrsou, manera:
• Mihó konektividat i infrastruktura digital
• Preparashon pa desaster
• Sosten pa enseñansa i kuido di salú
• Wi-Fi públiko pa den sentro di suidat
Starlink ta mira Kòrsou komo un lugá stratégiko, entre otro pa motibu di su infrastruktura “gateway” eksistente i desaroyonan den e área di nos datacenter. E posibilidat pa realisá infrastruktura adishonal na futuro tambe lo ser eksplorá.
Minister Charles Cooper ta sigui traha pa modernisá konektividat di Kòrsou, semper den respeto di nos legislashon i ku benefisio konkreto pa pueblo i ekonomia komo meta sentral.
𝐂𝐀𝐍𝐓𝐎 𝟐𝟎𝟐𝟔 – “𝐏𝐚𝐧𝐞𝐥 𝐃𝐢𝐬𝐜𝐮𝐬𝐬𝐢𝐨𝐧”
Durante e “panel discussion” na CANTO 2026, Minister Charles Cooper a kontestá algun pregunta importante tokante futuro digital di Kòrsou i Karibe. Aki nos a pone un resumen di esaki.
KONTESTA: “E kabel no ta e produkto final e ta un medio pa kreá mas oportunidat. E mester fortifiká konektividat di Kòrsou, atraé invershon digital i kreá oportunidat den servisionan di cloud i data, fintech, E governance , inteligensia artifisial i trabounan ku ta rekerí konosementu spesialisá.
“E pregunta mes mester bira: Ki tipo di ekonomia nos lo konstrui riba e kabel ei?”
KONTESTA: “Mi lo agregá un elemento mas na e lista: “ehekushon.”
Kòrsou tin ideanan, infrastruktura i hende kapas. E reto ta pa gobièrnu, reguladónan i sektor privá move den e mesun direkshon, ku un vishon kla i ku fechanan konkreto
“E riesgo mas grandi pa transformashon digital no ta teknologia. E ta move muchu poko poko.”
KONTESTA: “Sektor privá mester garantisá invershon, infrastruktura resistente, seguridat digital i servisio konfiabel. Gobièrnunan mester ofresé reglanan kla, proseso regulatorio mas lihé i siguridat tokante maneho riba término largu.
Merkadonan di Karibe ta muchu chikí individualmente, pero huntu nos ta hopi mas fuerte. Redusí diferensianan inesesario entre nos paisnan por hasi Karibe mas atraktivo pa invershon”
KONTESTA: Di sektor privá: urgensia. Nan mester sigui invertí, modernisá i mehorá nan servisianan.
Di gobièrnu: prediktabilidat. Reglanan kla, prosesonan transparente i un direkshon kla di maneho.
“E por pasa ku no ta semper mi ta duna sektor privá e kontesta ku e ke tende. Pero semper e mester sa unda nos ta bai.”
639114718427035"
639114718427035"







