Cft: “Utilisá rekuperashon ekonómiko pa fortifiká ekonomia di Kòrsou di forma duradero”
Cft: “Utilisá rekuperashon ekonómiko pa fortifiká ekonomia di Kòrsou di forma duradero”
Willemstad – Pareu ku e rekuperashon di turismo, ekonomia tambe ta drechando. Kòrsou mester utilisá e periodo aki di rekuperashon pa reformá su ekonomia strukturalmente i fortalisá esaki di forma duradero. Den su kombersashonnan resien ku gobièrnu di Kòrsou, Kolegio di supervishon finansiero Kòrsou i Sint Maarten (Cft) a insistí riba e punto aki. Ounke e ekonomia ta rekuperando, e retonan pa Kòrsou ta keda grandi. Kòrsou mester kambia e défisit riba servisio komun (gewone dienst) di su presupuesto den un surplus, hiba e debe nashonal na un nivel aseptabel i ehekutá reformanan pa por salvaguardiá e sistema sosial pa futuro generashonnan tambe.
Segun Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten aña 2021 a sera ku un kresementu real di 1,7 porshento. Pa e aña aki ta kalkulá un kresementu ekonómiko real di 6,6 porshento. Sinembargo añanan di kaida ekonómiko i un debe nashonal kresiente a deteriorá e finansa públiko konsiderablemente. E debe nashonal di Kòrsou awor ta suma ANG 4,3 miar. Kòrsou ta pará dilanti di e reto grandi pa redusí su debe nashonal i hiba esaki mas lihé posibel na un nivel sostenibel. Un kombinashon di e reformanan di e Pakete di Pais (Landspakket), invershonnan dirigí i un maneho presupuestal efisiente a base di redukshon struktural di e gastunan di sektor públiko i salubridat públiko mester sòru pa mas kresementu ekonómiko i redukshon di e debe nashonal.
Presupuesto 2022 i añanan despues
E presupuesto aprobá di 2022 tin un défisit di ANG 162 mion riba e servisio komun. Cft a enfatisá ku ta di sumo importansia pa realisá ekilibrio riba e presupuesto di 2023 i den e añanan despues un surplus, pa por kuminsá paga e debe nashonal. Asina ei mester paga den 2025 un debe di 140 mion ku ta prosedente ainda di e saneamentu di debe di 2010. Positivo ta ku den e último seis lunanan Kòrsou tabata eksitoso den kobramentu di impuesto retrasá. Den 2022 aparte di kontinuashon di mehoramentu di pago di impuesto (compliance), e restrukturashon anunsiá di e servisio di impuesto lo mester hiba na un subida struktural di entradanan di impuesto.
Reforma i invershon
Reformanan manera a keda kumbiní den e Landspakket ta esensial pa oumentá e potenshal di kresementu di e ekonomia di Kòrsou. E oportunidatnan ku e Landspakket ta brinda pa esaki, mester keda utilisá kompletamente i mester keda ehekutá ku determinashon. Invershonnan dirigí, manera den infrastruktura, lo mester kontribuí pa logra kresementu ekonómiko duradero. Trahamentu di un plan di invershon di mas aña a base di kua por hasi un konsiderashon integral, ta indispensabel den e kuadro aki. Seguidamente lo por mira den konsulta ku Hulanda si Kòrsou lo por hasi fiansa pa invershonnan di kapital, antisipando riba un ekilibrio riba e servisio komun den 2023.
Kuido i seguridat sosial
Atrobe Cft a enfatisá ku ekonomisashon den kuido i seguridat sosial ta nesesario pa garantisá ku por mantené e sistema sosial pagabel pa futuro generashonnan tambe. Anualmente Kòrsou ta paga un kontribushon di ANG 306 mion na e fondonan sosial for di presupuesto i ademas e ta obligá pa paga e défisitnan den e fondo ku ta fluktuá (schommelfonds). Na 2021 Gobièrnu a tuma e desishon pa tuma 15 medida ku lo mester sòru pa tantu e aña aki komo otro aña pais no mester di paga kontribushon adishonal pa por sera burakunan den e fondonan sosial. Un ehekushon korekto i puntual di e medidanan aki ta krusial. Pa e añanan despues por ferwagt mas défisit den e schommelfonds, pues mas ekonomisashon ta nesesario.
E posishon finansiero tambaleante di Curaçao Medical Center (CMC) ta di preokupashon pa Cft. Cft ta hasi un yamada pa traha palabrashonnan bon i sólido entre pais, Banko di Seguridat Sosial i CMC. Tambe Cft ta rekòrdá e palabrashon ku mester kompensá e gastunan di ekplotashon mas haltu di CMC ku medidanan di efisensia den kuido. E progreso di e implementashon di e medidanan aki ta muchu limitá i Cft ta pidi un biaha mas pa por ehèmpel ekonomisá riba e gastunan di remedi i tambe pa hinka mas tèmpo den e trayekto di trahamentu di lei, kual ta nesesario pa por yega pronto na resultadonan tangibel.
Cft a bishitá Kòrsou entre 14 pa 16 di febrüari i a hiba kòmbersashon ku hiba kòmbersashon ku Gobernadó, Minister di Finansa, Minister di Salubridat Públiko, Medio Ambiente i Naturalesa, Minister di Tráfiko, Transporte i Planifikashon Urbano, Konseho di Ministers i e Komishon Finansiero di Parlamento. Cft a papia tambe ku gerensia di CMC i di CBCS.
Cft Bonaire, Sint Eustatius i Saba (Cft BES) riba 15 di febrüari tabatin un kòmbersashon den forma virtual ku Kolegio Ehekutivo di Bonaire.
Resientemente dos miembro nobo a drenta e Kolegionan, esta señor Hans Hoogervorst komo miembro riba proposishon di Hulanda pa Kolegio di supervishon finansiero di Aruba, Cft Kòrsou i Sint Maarten i Cft BES, i señora Julisa Frans Natuur komo miembro riba proposishon di Sint Maarten pa Cft Kòrsou i Sint Maarten.


