KIKO TA PASANDO

E uniko kaminda ku bo ta haña tur informashon kompletamente gratis. Klik anto lesa. Manda tur loke bo ke pa wordu publika i invitashon pa kubri rueda di prensa na e Email: kikotapasando@outlook.com

GOBIERNU

Ministerio di Salubridat, MedioAmbiente i Naturalesa ta informá ku… Kombatimentu di sangura despues di áwaseru ta importante

ministerio-di-salubridat-publiko-medio-ambiente-i-naturalesa-kontakto

Ministerio di Salubridat, MedioAmbiente i Naturalesa ta informá ku… Kombatimentu di sangura despues di áwaseru ta importante

Willemstad – Salubridat Públiko di Kòrsou (UO G&Gz ántes GGD) den kuadro di kombatimentu di sangura ta aksentuá riba e importansia pa eliminá lugánan di brui di sangura prinsipalmente despues di áwaseru.

AKSHON KU KADA HENDE MESTER TUMA
Responsabilidat di kada suidadano ta pa eliminá fokonan kaminda e sangura a/ta pone su webunan. Mester kontrolá tur kaminda ku awa limpi i dushi a keda para. Tuma e siguiente akshonnan den i rondó di bo kas:

– rekohé tur artefakto òf opheto ku por kontené awa. Por laba esakinan pasando un bròsh, skeiru òf e parti gròf di un spòns pa kita tur e webunan (punta pretunan) di sangura,
– rekohé tur artefakto òf opheto ku por kontené awa. Por laba esakinan pasando un bròsh, skeiru òf e parti gròf di un spòns pa kita tur e webunan (punta pretunan) di sangura,
– den kaso ku tin bichi, òf sea larva i/òf pupa den awa, tira esaki den mata pa asina nan muri,
– chèk tur skòter bou di e pòchinan di mata pa bichi/ larva di sangura,
– kambia awa den glas òf pòchi tur siman i tambe pasa skeiru, bròsh òf parti spòns duru kita e webunan (punta pretunan) di sangura. Ta rekomendabel pa yena santu òf tera òf pone larvisida den e awa,
– chèk bo renbak pa bichi/larva di sangura den awa pará,
– chèk barí i drùms di awa, tapa nan bon pa evitá ku sangura ta pone webu den nan. Aki tambe por tira larvisida den e awa,
– warda tur atrefakto pará den kurá manera tayer, drùms, barí, kosnan di plèstik, ko’i hunga di mucha, slòf di plèstik,
– chèk hit di dak i limpia esaki kita blachinan.

SIKLO DI SANGURA
Sangura fuera di ta molestioso e ta un vektor ku ta transmití malesa. E famia di sangura Aedes por transmití entre otro e vírùs di Dengue, Chikungunya i Zika. P’esei ta importante pa sa kon e sangura su siklo di bida ta. E sangura

muhé ta pika pa haña sanger pa produsí su webunan. Despues e sangura muhé ta buska awa pa pone e webunan aden. Esaki por ta fo’i di un tapa di bòter di limonada te kualkier opheto off lugá kaminda awa ta keda para. Den un lapso di 5 pa 10 dia e webunan ta krese bira pupa, despues larva i despues sangura adulto. Un sangura por biba entre 4 pa 6 siman i un sangura muhé por pone te ku 400 webu den su bida.

USO DI LARVISIDA
Personanan ku ta fangu awa den bari òf drùms por buska larvisida grátis na UO G&Gz na Piscaderaweg 49 di djaluna pa djabièrnè entre 8’or di mainta pa 12’or di mèrdia. E larvisida ta AQUABAC 200® (pipita chikí maron) i e ta efektivo kontra di sangura di e famia Aedes, Culex i Anopheles. E produkto no ta tóksiko pa e ser humano ni pa bestia pero ta konsehá pa sigui e instrukshon riba e etikèt. Den kaso ku tin awa pará den kurá òf áreanan grandi tambe por usa e larvisida. Pa mas informashon por tuma kontakto ku profeshonalnan di THZ- Vector Control & Surveillance na 4322800 off 4322897.

Ta importante pa kada suidadano ta bon informá pa asina nos por kombatí e sangura ku ta transmití Dengue, Chikungunya i Zika.

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Discover more from KIKO TA PASANDO

Subscribe now to keep reading and get access to the full archive.

Continue reading