Ministerio di ESKD ta pone sifranan tokante nesesidatnan edukativo den un konteksto amplio.
Enseñansa, Siensia, Kultura & Deporte
Ministerio di ESKD ta pone sifranan tokante nesesidatnan edukativo den un konteksto amplio.
Publiká riba 23 Aprel 2026
Relashoná ku e informashon ku a sali den prensa, tokante krísis den enseñansa spesial, ministerio di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte (ESKD) ta konsiderá ku ta di importansia pa pone resultadonan di e publikashon di Inspekshon di Enseñansa den su konteksto kompleto.
E artíkulo ta un resúmen periodístiko i ta menshoná sifranan i opservashonnan relevante, pero a laga afó un parti importante di e konteksto mas amplio i tambe e echo ku ya a inisiá ku desaroyo di maneho pa e sektor aki.
E 73% di oumento di muchanan ku nesesidat spesial ku ta wòrdu sitá den e artíkulo, ta basá riba un inventario ku Inspekshon di Enseñansa a hasi na skolnan spesial den enseñansa primario. E kantidat total di muchanan ku nesesidat spesial a subi den sinku (5) aña, di 983 pa 1704.
Esaki a bai kompañá ku un oumento di sosten di e nesesidatnan den enseñansa spesial. Inspekshon di Enseñansa mes ta menshoná diferente splikashon relashona ku e oumento, manera preshon mental i sigososial riba muchanan i den famianan, mihó diagnóstiko i rekonosementu, posibel falta di prevenshon i detekshon trempan, preshon riba enseñansa regular ku ta pone ku ta aloká mas mucha na enseñansa spesial.
E situashon ta grave i ta rekerí akshonnan dirigí, pero tambe un interpretashon kuidadoso. Un parti di e desaroyo aki ta relashoná ku faktornan sosial i di kuido mas amplio. Na mes momentu tin tambe un responsabilidat kla den e sistema di enseñansa mes, mas riba e área di detekshon, selekshon, alokashon i sosten. P’esei mes e tópiko aki ta un prioridat klave den maneho di ESKD. Ademas Inspekshon di Enseñansa ta indiká eksplísitamente ku enseñansa spesial ta pará haltu riba agènda i ku lo sigui desaroyá kuadronan di maneho i hurídiko, ku partisipashon di partnernan relevante, ekspertonan di kontenido i ekspertonan legal.
Pa e motibu aki, ESKD ta traha dirigí na reforsamentu di e sistema. Pa basta tempu kaba a inisiá ku trayektonan riba vários área, i ya nan ta den un fase avansá. Esaki ta inkluí kontinuashon di desaroyo di e ordenansa di lei nashonal pa Enseñansa di Fundeshi Spesial, drecha mekanismo di selekshon i alokashon, aktualisá e kondishonnan previo pa finansiamentu i kapasidat, reforsamentu di sosten na e skolnan i maestronan, mehorashon di e koperashon entre enseñansa, kuido i famia.
Refuerso pedagógiko tambe ta forma parti di esaki, pa por ehèmpel sosten pa skolnan den aserkamentu di komportashon, maneho di klas i guia sosial-emoshonal inkluyendo e metodología manera Displina Konsiente.
Banda di tur esaki e situashon aktual ta rekerí un bista krítiko riba e mekanismonan di identifikashon, diagnóstiko, selekshon i asignashon. E pregunta klave ta mas amplio ku solamente e kantidat diagnostiká. E ta bai tambe pa rekonosementu sufisiente trempan di e señalnan, tambe pafó di ambiente eskolar si sosten adekuá ta disponibel na tempu i si e muchanan ta resultá na e sitio di enseñansa adekuá. Pa ESDK e punto di salida ta kla: maneho mester ta mas tantu posibel dirigí riba partisipashon di muchanan na enseñansa regular, basta skolnan, tim di skol i maestronan haña e sosten korekto, instrumentonan i ekspertisio. Enseñansa spesial ta nesesario pa muchanan pa kua enseñansa regular ku sosten, no ta sufisiente adekuá pa nan. Un sistema fuerte/sólido ta kuminsá mas promé: ku prevenshon, detekshon trempan, sosten pedagógiko, implikashon di mayornan i un bon konekshon entre enseñansa i kuido.
Ademas mester wak e desaroyo aki di un forma mas amplio, ku solamente for di e perspektiva di enseñansa òf diagnóstiko. Investigashon internashonal ta mustra ku desaroyo di mucha i nan oportunidat di enseñansa ta fuerte influensiá pa faktornan sosial manera pobresa, strès familiar, situashon di bibienda i akseso na kuido. E Organisashon Mundial di Salú (WHO) ta enfatisá ku e tipo di faktornan sosial akí, tin un influensia poderoso riba resultadonan di salú i desigualdat. Esaki ta suprayá ku mester wak e problemátika akí tambe for di edukashon, preshon sosial i kapasidat di famianan.
Na nivel internashonal Kòrsou no ta pará su so den esaki. E organisashon pa Koperashon i Desaroyo Ekonómiko (OECD) a informá na 2026, ku e kantidat di mucha i hóben diagnostiká ku trastorno di outismo den paisnan OESO, a multipliká su mes dos òf kuater biaha mes tantu, den mas òf ménos 15 aña. Segun OECD, esaki ta debí prinsipalmente na un rekonosementu i diagnóstiko mihó i trempan. Na Inglatera i Estádos Unídos e demanda pa sosten edukativo adishonal tambe a oumentá mas e último añanan.
E desaroyo internashonal ta kla: E asuntu aki ta pidi mas ku solamente un aserkamentu edukativo. Kuido, edukashon i situashon sosial di e mucha tambe ta hunga un ròl importante. Pa Kòrsou esaki ta nifiká ku un bon aserkamentu no solamente ta drai rondó di alokashon na enseñansa spesial òf regular, pero spesialmente riba detekshon na tempu, guia i bon koperashon entre skol, mayor i kuido. Esaki ta rekerí legislashon, sosten fuerte pa e mucha i un invershon kontinuo den skolnan i profeshonalnan.
Den vèlt di enseñansa ministerio di ESDK ta komprometé su mes ketu bai pa fortalesé tantu enseñansa spesial komo enseñansa regular, di manera ku ta atendé adekuadamente ku kresementu di muchanan ku nesesidat spesial di enseñansa.
Finalmente ta bai pa e mucha: mester señalá kada mucha na tempu, evaluá kuidadosamente i apoyá/sostené e mucha adekuadamente. Esaki ta un responsabilidat ku huntu nos mester asumí.


